Den stora förnekelsen

DEN STORA FÖRNEKELSEN
Anders Wijkman och Johan Rockström
Medströms Bokförlag

Vad är det som händer med världen? Om tyskarna inte vill ha kärnkraft, varför är det ett problem? Finns det ett klimatproblem över huvud taget?
Domedagsprofetior har det funnits många i världen och få har gått i uppfyllelse.

Ska vi öppna nya gruvor i Bergslagen? Då krävs det en fortsatt hög efterfrågan på malm och stora investeringar. Är de kortsiktiga vinsterna med inflyttning, arbetstillfällen och kapitaltillväxt här viktigare än att planera för framtiden, en framtid där asiaterna och afrikanerna vill ha samma standard som vi? Då behövs det sex planeter som vår för att det ska fungera. Då krävs det att tillväxten fortsätter i evighet så att vi kan betala investeringslånen och föda tio miljarder människor.

Nu har vi möjlighet att sätta oss in i problematiken och ta ställning. Boken ”Den stora förnekelsen” handlar om världens klimatproblem och varför det inte går att komma överens om hur de ska lösas.

Först får vi en definition av det begränsade miljöutrymmet. En balansräkning för planeten behövs. Sedan berättar Anders Wijkman om sina erfarenheter av politiska partier utan visioner och den erfarenhet han själv fått genom åren. Johan Rockström går igenom forskningens roll och ansvar. Vi har inget miljöproblem. Utmaning gäller i första hand det mänskliga samhällets fortsatta utveckling. Forskningens kompromissande har varit bedrägligt.

Vi får en statusrapport efter det omskrivna internationella mötet i Cancún, som var en framgång för de som ville fördröja viktiga beslut. Ett kaotiskt möte som ändå gav vissa resultat.

Jordens, vår planets gränser, beskrivs och vad som krävs för att vi inte ska spränga dem. Vi befinner oss i ett nytt läge. Från att främst ha varit en fråga om lokal påverkan på luft, mark och vatten, har miljöfrågan blivit global. Jordbruket måste revolutioneras med biologisk mångfald och plöjningsfri odling.

Energiförsörjningen måste ställas om till hållbara energisystem med sol, vind och vatten. Befolknings-tillväxten måste bromsas, vilket kan ske genom att ge flickorna skolgång. Utbildade kvinnor har inte så stor familj.

Klimat-tvivlarens argument beskrivs med exempel från tobaksdebatten för 50 år sedan. Inte heller då ville kapitalägarna riskera sina vinster. En kartläggning av växthuseffekten och vad klimatförnekarna inte vill veta kompletterar historien.

Varför finns det ingen riskdiskussion om klimatet? Skulle någon vilja flyga om vi hade 250 flygolyckor om året vid resor från Sverige? Risken att inte göra något åt klimatet ligger i den storleksordningen.

Ekonomernas har svårigheter att beskriva klimatproblemen. Det finns ingen avskrivning på naturens tjänster och system trots att vi vet att de förstörs gradvis.

Efter en konkretisering av tillväxtens dilemma ägnar författarna de två sista kapitlen åt att visa på att det finns hopp och visar på sju vägar att gå framåt.


Det är en politiker och en vetenskapsman som beslutat sig för att skriva den här boken för att gå igenom argument för och emot klimatproblemens allvarlighetsgrad. Politikern är Anders Wijkman, som varit EU-parlamentariker och biträdande generalsekreterare i FN.

Vetenskapsmannen är professorn i naturresurshushållning Johan Rockström. Bägge tillhör Sveriges internationellt mest kända namn inom klimat- och miljöfrågor. De kombinerar politisk kunskap, erfarenhet av internationella förhandlingar, kunskap om forskning och maktförhållanden – till en berättelse om allt som måste ske för att vi inte ska förstöra miljön och därmed även ekonomin.

Den samhällsförändring som inträffat de senaste etthundra åren, är till stor del orsaken till att denna bok måste skrivas. Det teknokratiska samhället med påtvingad tillväxt och tillgång till billig energi har skapat en klyfta till de länder som fortfarande har jordbrukssamhället kvar.

Det nästan utrotade samlar- och jägarsamhället med nomadisk kultur blir då ännu mer utopiskt. Indianhövdingen Oren Lyons i Onondaga-området i USA, förklarar att som hövding måste man se framåt och se varje beslut man fattar i relation till välfärden och välståndet sju generationer framåt. Detta står i bjärt kontrast till kvartalskapitalismen i vårt samhälle.

Den klyftan är orsaken till krav på bättre levnadsförhållanden över hela jorden och till att vi hämtar gifter (metaller och olja) ur jorden och sedan asfalterar vi stora områden till städer så att växternas livsbetingelser hotas. De växter, som vi är beroende av för att överleva.

Det är både en faktasammanställning och en nykter argumentering för önskvärda och nödvändiga klimatåtgärder. Det finns en rad fyndiga citat, som lättar upp innehållet. Exempelvis Mahatma Gandhis slutsats att på jorden finns det nog för alla behov, men inte nog för allas girighet. ”There is enough for everyone's need but not for everyone's greed.”

Några svartvita bilder med kurvor och tabeller försöker understryka författarnas argument. Beskrivningen av klimatförnekarna känns alltför enkel med delvis en konspirationsteori som kanske inte är helt sann.

De sju första sidorna består av kommentarer från olika auktoriteter i samhället. Ärkebiskopen, lantbrukarnas förbundsordförande, rektorn på Ulltuna och en professor i miljöekonomi. Sedan turas författarna om att utveckla sina ståndpunkter och erfarenheter med en genomgång av klimatproblemens struktur och deras bemötande.

När omfattningen av problemen och svårigheterna belysts avslutas boken med att väcka hopp och visa på en väg framåt. De två sista sidor består av källhänvisningar och förslag till fördjupningslitteratur. Bokens nästan 300 sidor ger en fascinerande läsning.

Bokens budskap är tydligt. Vi måste göra något åt klimatproblemen och det är bråttom. Vi kan inte fortsätta att låta vårt kryssningsfartyg gå i full fart framåt mot en avlägsen havshorisont. Vi har kommit till andra sidan och måste navigera försiktigt i en komplicerad skärgård för att inte gå under och sjunka med alla ombordvarande.

Ju snabbare vi inser det desto bättre är det, annars blir inbromsningen allt våldsammare, ju längre vi väntar. Om vi, som nu är vuxna, slipper uppleva annat än höjda priser på el och bensin och ekonomiska flyktingar, så kommer våra barn och barnbarn att få känna på vad vi försummat med strid om naturtillgångar, om mat och vatten och klimatflyktingar.

Det är naturligt att många ryggar inför allt detta men det är oförlåtligt att låta kortsiktiga vinstintressen styra besluten.

Den Stora Förnekelsen ger inga djupare förklaringar till psykologin bakom förnekelsen. Författarna betonar ekonomin som förnekelsens drivfjäder. Men kanske finns det också andra faktorer?
En viktig del av sanningen är väl att både marknadsliberalerna och socialisterna hoppas på den eviga tillväxten, för att lösa samhälleliga problem. Men nu fungerar inte den modellen längre.

Utan att någonsin låta väsentligheterna glida ur sikte beskriver författarna varför det finns ett starkt motstånd mot nödvändiga åtgärder. Boken är inspirerande, förklarande och sammanfattande och rekommenderas till alla som känner sig förvirrade av dagens diskussion om klimatet. Det blir alldeles klart att vi har ett klimatproblem.